BALANSGRUPPEN

Öppenvård

 

Ungdomar 12-20 år

 

Barn 0-11 år

Ungdomar 12-20 år

De flesta ungdomar med sexuella beteendeproblem kan behandlas i öppenvård men i vissa fall behövs en placering på institution eller behandlingshem. Placeringen skall skydda den unge från att återfalla i riskfyllda beteenden. Om den unge är bedömd i låg-måttlig risk för återfall i sexuella övergrepp kan en öppenvårdsinsats vara möjlig om kraven för en sådan är uppfyllda.

 

 

Inledning

 

Övergreppsspecifika insatser syftar till att hjälpa ungdomar med sexuella beteendeproblem och trauma att utveckla en sund och hälsosam sexualitet. För att arbeta i Öppenvård ska inga offer finnas i hemmet och den unge ska vara bedömd i låg till måttlig risk för återfall i sexuella övergrepp. Finns offer i hemmet ska den som utsätter under behandlingstiden placeras utanför hemmet. Därutöver ska omsorgspersonerna ha förutsättningar för att kunna vara delaktiga i insatserna och stödja den unge i sin behandling.

Efter en ungdoms placering kan hemkommunens socialtjänst bedriva insatserna som ett led i eftervård. 

 

Målgrupper

 

  • Ungdomar som begår sexuella övergrepp, har ett skadligt sexuellt beteende, med avsiktliga sexuella beteende som utförs av en enskild individ eller i grupp och riktas mot andra människor eller djur. Det kan innefatta tvång, övertalning och eller sakna samtycke.

 

  • Ungdomar med problematiskt sexuellt beteende har sexuella beteenden som inte är riktade mot andra men som kan vara problematiska, tvångsmässiga, skadliga för individen själv och ibland andra. Det kan exempelvis handla om sexuella tvångstankar eller överdriven upptagenhet av pornografiskt material som medför negativ påverkan på den unges vardagsliv och funktion.

 

  • Ungdomar som har varit offer för sexuella övergrepp

 

       Ungdomarna kan ha intellektuella och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

 

Övergreppsspecifika insatser

 

Med Övergreppsspecifika insatser avses insatser som särskilt tar itu med frågor som hänför sig till risken för återfall i sexuella övergrepp som exempelvis social isolering, avvikande sexuell upphetsning, attityder som stödjer sexuella övergrepp mm. Utöver samtalsbehandling och färdighetsträning kan andra insatser vara nödvändiga för att hantera risker för återfall i sexuella övergrepp såsom rekommendationer om boende, övervakning, begränsning av tillgång till internet, val av tidpunkt för familjeåterförening etc. De unga som eventuellt har trauma skall utredas för detta och få adekvat behandling. Målet är att hjälpa den unge till en sund sexualitet, en sexualitet som de själva mår bra av och som inte skadar någon annan. Omsorgspersonerna ingår i behandlingen. 

För ungdomar med kognitiva svårigheter kan en metod för barn användas i kombination med metoder för ungdomar. Sköldisfärdigheter är en behandling för barn under 12 år som uppvisar sexuella beteendeproblem. Målet är att minimera eller eliminera dessa. 

 

  • ERASOR-riskbedömning för återfall 

  • Bedömning av Problematiskt sexuellt beteende

  • Traumaskattning

  • Behov av skydd

  • Behov av restriktioner

  • Samtal med fokus på den unges högriskfaktorer, omfattar den unge och omsorgspersoner

  • Samtal med fokus på den unges Problematiska sexuella beteenden

  • Färdighetsträning

  • Traumabehandling

  • Återförening

 

Sexuella övergrepp i syskonrelation

 

Avslöjande om sexuella övergrepp i syskonrelation leder ofta till en mer eller mindre akut känslomässig kris för föräldrarna och för de involverade syskonen, men också för de syskon som inte själva blivit utsatta. Syskonövergrepp kan pågå mycket länge och omfatta hundratals övergrepp. Av den anledningen krävs särskilda insatser med fokus på hela familjens mående och hälsa.

 

Barnpornografibrott

 

Det skickas mängder av bilder och filmer med pornografiskt innehåll mellan ungdomar. Även olagligt material såsom barnpornografi. Man blir som vuxen orolig då en ung person avslöjas med barnpornografi på sin telefon eller dator. Förutom att handlingen är olaglig kan man ställa sig frågan om den unge har en sexuell avvikelse. Att hen tänder sexuellt på barn. Det sannolika är att den unge inte har en sexuell avvikelse och att hen inte efterfrågat sådant material. Men det kan vara på annat sätt. Bilderna är skickade mellan ungdomar som en del i annat pornografiskt material. Förutom allvaret i att den unge har begått ett lagbrott genom att ha barnpornografiskt material på sin telefon och/eller dator är det viktigt att förstå funktionen av tittandet för att veta om den unge är i behov av insatser för att hantera ett eventuellt ohälsosamt sexuellt beteende. 

 

ERASOR hanterar inte barnpornografibrott. Men handlingarna är ett brott enligt svensk lag och kan vara tecken på en sexuell avvikelse vilket måste uppmärksammas så att den unge kan erhålla adekvata behandlingsinsatser. Om den unge har offer och även har begått Barnpornografibrott kommer barnpornografibrottet att ingå i ERASORN. Har den unge ”enbart” begått barnpornografibrott hanteras det som Bedömning av Problematiskt sexuellt beteende.

 

Möjliga insatser för ungdomar som begår sexuella övergrepp, som uppvisar skadligt sexuellt beteende.

 

  • Riskbedömning av ungdomar 12–18 år

 

ERASOR, Worling, J.R., Curwen, T. (2001) Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism, Version 2.0. Svensk översättning; Långström, N. & Blomkvist, P.

är en strukturerad riskbedömning avsedd för ungdomar mellan 12-18 år. Den bygger på en forskningsbaserad checklista utformad för bedömning av risk för återfall i sexualbrott hos ungdomar. ERASOR består av 25 riskfaktorer uppdelade i fem kategorier: ”Sexuellt intresse, attityder och beteenden”, ”Sexuell övergreppshistoria”, ”Psykosocialt fungerande”, ”Familjens/omgivningens fungerande” och ”Behandling”. Därutöver specificeras ”Fallspecifika faktorer”. Resultatet av riskbedömningen sammanfattas i låg, måttlig eller hög risk för återfall i sexuellt våld. Vid måttlig och hög risk bedöms det som regel nödvändigt med skyddande insatser samt övergreppsspecifika insatser. Vid låg risk görs en individuell bedömning.

Riskuppskattningen utifrån ERASOR är ingen absolut sanning, utan en strukturerad bedömning utifrån rådande kunskapsläge. Den är att betrakta som en färskvara, speciellt som ungdomar genomgår snabba utvecklingsförändringar (socialt, psykologiskt, kroppsligt, familjerelaterat och sexuellt) under ungdomsåren. Bedömningen bör inte vara äldre än 1 år för att fortfarande vara aktuell.

Tillvägagångssätt:

  • Inläsning av dokumentation (polisförhör, domar, socialtjänstutredningar etc.)

  • Intervju med uppdragsgivaren

  • Intervju med relevanta vuxna (omsorgspersoner, lärare, professionella etc.)

  • Samtal med den unge

  • Skriftlig sammanställning med rekommendationer av skydd och behandling

 

  • Skydd och restriktioner

 

Skyddet ska utgå från den unges övergreppsbeteende. Om övergrepp har skett mot en jämnårig kanske en assistent får tillsättas i skolan för att förhindra att ytterligare övergrepp sker. Skyddet är ingen behandling. Det kontrollerar den unge fram tills den unge genom behandlingen uppnår egenkontroll.

Restriktioner kan vara nödvändiga om den unge exempelvis agerat olämpligt på nätet. Under en tid får den unge inte fri tillgång till detta. Eller inte få vara ensam med barn eller ungdomar i fysiskt eller psykiskt underläge om övergrepp skett på någon i dessa grupper.

 

  • Behandling

 

Samtalsbehandlingen och färdighetsträningen har en grund i Kognitiv Beteendeterapi (KBT), Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Traumamedveten omsorg (TMO). Behandlingsinsatserna för målgrupperna är evidensbaserade och bygger på en lång erfarenhet av verksam behandling av de unga.

  • Samtal med fokus på den unges högriskfaktorer

  • Färdighetsträning

  • Samtal och färdighetsträning för omsorgspersoner

 

Vid syskonövergrepp krävs särskilda insatser med fokus på hela familjens mående och hälsa.

 

Samtalsbehandlingen ska leda till att ungdomen lär sig att förstå sina egna beteenden och utifrån det utveckla strategier för att förhindra återfall i sexuella övergrepp och utveckla en sund sexualitet. Då ungdomen är klar ska hen ha gjort sin individuella Stopp-plan och ha utvecklat sin modell för ett gott sexuellt liv, sin Kör-plan. Alla komponenterna ska arbetas igenom noggrant. 

 

I den övergreppsspecifika samtalsbehandlingen ingår:

 

  • mitt liv börjar med mig – medveten närvaro

  • mina känslor – känslor och hur man hanterar dem

  • mina tankar – tankar, tolkningar och tankefel

  • min sexualitet – sexualitet, sexuella fantasier, sexuell identitet

  • mina konsekvenser – konsekvenser av övergrepp

  • mina relationer – relationer och relationsfärdigheter

  • min Stopp-plan

  • min framtid och Körplan

Samtalsbehandlingen för omsorgspersonerna omfattar samma teman som för den unge. Vissa av samtalen sker tillsammans med den unge och vissa enskilt.

 

Färdighetsträningen pågår dels i samtalsrummet men också 24/7 med stöd av omsorgspersonerna. Den bygger på att det man har lärt sig i samtalsbehandlingen och detta ska tränas i vardagen på ett fokuserat och strukturerat sätt. Arbetet bygger på metoderna i DBT, dialektisk beteendeterapi vilken lär den unge att identifiera, stå ut med och hantera känslosvängningar och impulser för att kunna minimera sitt oacceptabla beteende. Man tränar medveten närvaro och acceptans. Österländsk filosofi möter västerländsk terapi i denna behandlingsmodell. Färdighetsträningen är i första hand psykopedagogisk och inte psykoterapeutisk – man diskuterar, tränar och rollspelar.

 

Man tränar:

  • medveten närvaro – att styra sitt inre, Att vara uppmärksam på sitt inre

  • att reglera känslor

  • att skapa och bevara goda relationer

  • att stå ut i kris

  • att bekräfta sig själv och andra, validering

 

 Även omsorgspersonerna lär sig och färdighetstränar DBT.

 

  • Återförening

 

Vid syskonövergrepp är målet att den som har utsatt och den som är utsatt ska kunna återförenas. Det är aktuellt när ”förövarens” och offrets behandlare anser att det är lämpligt. Offers behov går före ”förövarens”. Förutsättningen är:

 

  • Att den som har utsatt ska ha genomgått övergreppspecifik behandling med fokus på förekommande högriskfaktorer och tar ansvar för eget beteende

  • Den utsatta har fått sina behov bedömda och erhållit adekvata insatser

  • Omsorgspersoner har deltagit i behandlingen och förstår processen i insatsen

 

Tillvägagångssätt:

 

  • Gradvis syskonkontakt

  • Timing och intensitet särskilt med hänsyn till olika behandlingsprocesser 

  • Fysisk och känslomässig säkerhet och trygghet hos det barn som har blivit utsatt – skyddsplan



  • Traumaskattning

 

För att kunna skatta förekomst av trauma används ett antal formulär som har tagits fram av en nationell arbetsgrupp under 2013–2014 med speciellt fokus på traumabedömning och traumabehandling. Många av de frågor som kan vara svåra att ställa naturligt i ett samtal går ofta lättare att hantera genom att frågan första har ställts i ett formulär. De unga och föräldrarna svarar skriftligt på frågorna och därefter går man igenom fråga för fråga tillsammans för att tydliggöra vad den unge och föräldrarna verkligen menar med sina svar men även för att ställa viktiga följdfrågor.

 

  • Traumabehandling

 

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är en evidensbaserad behandlingsmodell som riktar sig till barn, ungdomar och deras omsorgspersoner för att hjälpa dem att hantera efterdyningarna av traumatiserande händelser. Behandlingen syftar till att minska symtomen men har också som ambition att förbättra familjeklimatet och relationen mellan det drabbade barnet och dess föräldrar.

 

 

Möjliga insatser för ungdomar med sexuella beteendeproblem, som uppvisar problematiskt sexuellt beteende



  • Bedömning av Problematiskt sexuellt beteende

För att avgöra den unges behov av insatser bör en bedömning med fokus på ungdomens sexuella beteenden genomföras. Beteendena ska inte vara av den karaktären att en ERASOR- bedömning är möjlig. Detta kan bero på att de sexuella beteendena inte har skadat andra människor. Det kan exempelvis handla om avvikande sexuella tankar eller handlingar riktade mot sig själv. Eller en sexuell upptagenhet med hög porrkonsumtion. Förutom information om den unges generella funktioner och miljö bör de sexuella beteendena analyseras genom funktionell analys.

Tillvägagångssätt:

 

  • Inläsning av relevant dokumentation

  • Intervju med uppdragsgivaren

  • Intervju med relevanta vuxna (omsorgspersoner, lärare, professionella etc.)

  • Samtal med den unge

  • Skriftlig sammanställning med rekommendationer av skydd och behandling

 

  • Behov av skydd och restriktioner

 

Skyddet ska utgå från den unges problematiska beteenden. Om den unge bestämmer möten med olämpliga personer kanske omsorgspersonerna initialt måste begränsa den unges frihet. Skyddet är ingen behandling. Det kontrollerar den unge fram tills den unge genom behandlingen uppnår egenkontroll.

Restriktioner kan vara nödvändiga om den unge exempelvis agerat olämpligt på nätet. Under en tid får den unge inte fri tillgång till detta. 

 

  • Samtal och färdighetsträning med fokus på den unges problematiska sexuella beteenden

Samtalsbehandlingen och färdighetsträningen har en grund i Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och Dialektisk beteendeterapi (DBT)

  • Samtal

  • Färdighetsträning

  • Samtal och färdighetsträning för omsorgspersoner

 

Samtalsbehandlingen ska leda till att ungdomen lär sig att förstå funktionen av sina egna beteenden och utifrån det utveckla strategier för att förhindra problematiskt sexuellt beteende och utveckla en sund sexualitet. 

 

  • Traumaskattning

 

För att kunna skatta förekomst av trauma används ett antal formulär som har tagits fram av en nationell arbetsgrupp under 2013-2014 med speciellt fokus på traumabedömning och traumabehandling. Många av de frågor som kan vara svåra att ställa naturligt i ett samtal går ofta lättare att hantera genom att frågan första har ställts i ett formulär. De unga och föräldrarna svarar skriftligt på frågorna och därefter går man igenom fråga för fråga tillsammans för att tydliggöra vad den unge och föräldrarna verkligen menar med sina svar men även för att ställa viktiga följdfrågor.

 

  • Traumabehandling

 

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är en evidensbaserad behandlingsmodell som riktar sig till barn, ungdomar och deras omsorgspersoner för att hjälpa dem att hantera efterdyningarna av traumatiserande händelser. Behandlingen syftar till att minska symtomen men har också som ambition att förbättra familjeklimatet och relationen mellan det drabbade barnet och dess föräldrar.

 

 

 

Barn 0–11 år

 

Barns sexuella beteende kan varken bedömas eller behandlas som tonåringars eller vuxnas. Det finns många anledningar till att barn har sexuella beteenden. Ibland agerar de helt ensamma med sig själva, ibland med eller mot andra. 

 

 

Inledning

 

När vi ska försöka förstå varför ett barn använder sexuella beteenden som inte är åldersadekvata behöver vi fokusera på att förstå funktionen av beteendet samt undersöka om det finns traumasymptom som vi också måste uppmärksamma. 

Många barn får tidigt ta del av vuxnas sexualitet genom exempelvis YouTube och TikTok. Ofta väcker det obehag och förvirring. Om vuxna inte uppmärksammar barnets belägenhet och behov av bearbetning löses det kanske genom att upprepa de beteenden som förvirrat för att kunna förstå. Barn kan i sin vardag och närmiljö utsättas för sexuella handlingar såsom sexuella övergrepp eller sexuella ofredanden som kan påverka barnets beteende. Samtidigt kan barns sexuella beteende ha en sexuell grund. Det kan vara spännande och pirrigt. Barnet kan av olika skäl ha svårt att känsloreglera och agerar impulsivt.

Många av de beteenden som vi som vuxna tolkar som sexuella kan för barnet ha en helt annan funktion. Då beteendena riktar sig mot egna eller andras privata delar benämns de oavsett funktionen som sexuella beteendeproblem. Vi måste oavsett göra vad vi kan för att stödja barnen och deras omsorgspersoner. 

 

Målgrupper

 

  • Barn som begår sexuella övergrepp, har ett skadligt sexuellt beteende, med avsiktliga sexuella beteende och riktas mot andra människor eller djur. Det kan innefatta tvång, övertalning och eller sakna samtycke.

 

  • Barn med problematiskt sexuellt beteende har sexuella beteenden som inte är riktade mot andra men som kan vara problematiska, tvångsmässiga, skadliga för individen själv och ibland andra. 

 

  • Barn som har varit offer för sexuella övergrepp

 

       Barnen kan ha intellektuella och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

 

 

 

Möjliga insatser för barn med sexuella beteendeproblem,

som uppvisar problematiskt sexuellt beteende

 

Övergreppsspecifika insatser

  • Bedömning av Problematiskt sexuellt beteende

  • Behov av skydd

  • Behov av restriktioner

  • Samtal vilka även omfattar omsorgspersonerna

  • Färdighetsträning

  • Traumaskattning

  • Traumabehandling

 

Bedömning av barn 0–11 år

Bedömningen är en strukturerad skyddsbedömning avsedd för barn 0 -11 år. Barnets ålder är viktig utifrån hur mycket den egna begynnande sexualiteten har drivit barnet att begå sexuellt oacceptabla handlingar. Ju yngre barnet är, har miljöfaktorer och andra känslor än sexuella, än större betydelse. Den begynnande sexuella lusten påverkar i synnerhet äldre barn. Då det förhållandevis finns lite forskning på området är riskfaktorerna företrädesvis hämtade från klinisk erfarenhet. Bedömningen består av 40 riskfaktorer uppdelade i sex kategorier: ” Barnets sexuella intresse, beteende och attityder”, ” Barnets psykosociala fungerande”, ” Barnets uppväxthistoria och upplevelser av egen utsatthet”, ” Barnets Familjemiljö”, ” Barnets och familjens inställning till skydd och fortsatta insatser” och” Behandling”. Därutöver specificeras ”Fallspecifika faktorer”. Resultatet av riskbedömningen sammanfattas i låg, måttlig eller hög risk för återfall i sexuella beteendeproblem.  Vid måttlig och hög risk bedöms det som regel nödvändigt med skyddande insatser samt övergreppsspecifik behandling anpassad efter barnets utvecklingsnivå och kognitiva förmågor. Vid låg risk görs en individuell bedömning. 

Bedömningen är ingen absolut sanning, utan en strukturerad bedömning utifrån rådande kunskapsläge. Den är att betrakta som en färskvara, speciellt som barn genomgår snabba utvecklingsförändringar (socialt, psykologiskt, kroppsligt, familjerelaterat och sexuellt) Bedömningen bör inte vara äldre än ett halvt år för att fortfarande vara aktuell.

Tillvägagångssätt:

  • Inläsning av dokumentation exempelvis BBIC- utredning

  • Intervju med uppdragsgivaren

  • Intervju med relevanta vuxna (omsorgspersoner, lärare, professionella etc.)

  • Samtal med barnet

  • Skriftlig sammanställning med rekommendationer av skydd och behandling

 

Som ett stöd för informationsinhämtning används olika strukturerade intervjumaterial och självskattningstester även avseende eventuell egen utsatthet.

 

  • Behov av skydd och restriktioner

 

Skyddet ska utgå från barnets problematiska beteenden. Det kan innebära att exempelvis förskola eller skola behöver involveras i skyddet för barnet. Man kanske inte ska vistas ensam med andra barn. Restriktioner kan vara nödvändiga om barnet exempelvis tittar på olämpligt material på nätet. 

 

  • Samtal och färdighetsträning med fokus på barnets problematiska sexuella beteenden

 

Sköldisfärdigheter är en behandling för barn under 12 år som uppvisar sexuella beteendeproblem. Målet är att minimera eller eliminera dessa. Sköldisfärdigheter bygger på KBT, Kognitiv Beteende Terapi och har en psykoedukativ och stödjande framtoning för att hjälpa barnen och deras omsorgspersoner på bästa sätt. 

 

I behandlingen övar man bland annat känsloregleringsfärdigheter och barnen lär sig om kroppsregler och får strategier hur de ska stoppa sig när lusten uppstår. Föräldrarna lär sig samma kroppsregler samt hur de ska bemöta sexuella beteenden i hemmet och hur de ska vidmakthålla färdigheterna genom att lära sig hur de ska prata med sina barn om kroppsregler och känslor.   

 

Beroende på barnets ålder och kognitiva förmågor anpassas behandlingen så att barnet kan förstå innehållet och träningen. 

 

  • Traumaskattning

 

För att kunna skatta förekomst av trauma används ett antal formulär som har tagits fram av en nationell arbetsgrupp under 2013-2014 med speciellt fokus på traumabedömning och traumabehandling. Många av de frågor som kan vara svåra att ställa naturligt i ett samtal går ofta lättare att hantera genom att frågan första har ställts i ett formulär. De unga och föräldrarna svarar skriftligt på frågorna och därefter går man igenom fråga för fråga tillsammans för att tydliggöra vad den unge och föräldrarna verkligen menar med sina svar men även för att ställa viktiga följdfrågor.

 

  • Traumabehandling

 

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är en evidensbaserad behandlingsmodell som riktar sig till barn, ungdomar och deras omsorgspersoner för att hjälpa dem att hantera efterdyningarna av traumatiserande händelser. Behandlingen syftar till att minska symtomen men har också som ambition att förbättra familjeklimatet och relationen mellan det drabbade barnet och dess föräldrar.

 

 

 

Kontakta Föreståndaren Öppenvården, Annika Wassberg, för mer information.

annika@balansgruppen.se

Telefon 0706-851900