BALANSGRUPPEN

 

 

Utbildning

 

Erasor och Övergreppsspecifika insatser 

 

Utbildning i metoder för att inom Socialtjänstens, Barn- och ungdomspsykiatrins och Barnahus ramar arbeta med barn och ungdomar med skadande sexuella beteenden och barn och ungdomar som har utsatts för sexuella övergrepp samt deras omsorgspersoner och nätverk.

 

Utbildningen kan omfatta enbart ERASOR eller enbart Behandlarutbildningen Övergreppsspecifik färdighetsträning. 

 

Nedan är ett förslag på kombinerad utbildning. Delas utbildningen upp omfattar ERASOR-utbildningen tre dagar och utbildningen i Övergreppsspecifika färdigheter fem dagar. 

 

 

 

Inledning

 

Målgruppen för metoderna är barn och ungdomar som utsätter och som har utsatts för sexuella övergrepp, även inom familjen, så kallade syskonövergrepp. 

Utbildningen omfattar för deltagarna i Riksutbildningen en genomgång av riskfaktorer för ungdomar, ERASOR och en checklista för barn. 

För deltagarna i Behandlarutbildningen får man lära sig behandlingsmetoderna Ösft, övergreppsspecifik behandling med fokus på färdigheter, Sköldisfärdigheter för barn som utsätter andra samt samtalsstödet Nallefärdigheter för barn och ungdomar som har varit utsatta för sexuella övergrepp. 

Alla behandlingsprogrammen omfattar även insatser och behandling för omsorgspersoner och familj. 

 

Båda inriktningarna inleds med en heldags föreläsning om sexuella övergrepp.

 

Utbildningen varvar teori och färdighetsträning. Deltagarna erhåller Handböcker och material för att kunna arbeta med metoderna och får ett Diplom. Behandlarutbildningen pågår under 5 dagar. Riskutbildningen under 3 dagar.  Första dagen av dessa är gemensamma. 

 

För att skapa en robust och tålig kompetensgrund i organisationen bör så många som möjligt åtminstone genomgå Dag 1 i utbildningen. Därav bygger kostnaden på en grupp personer i stället för per individ. Riskutbildningen rekommenderas för utredande personal och Behandlingsdelen för behandlande personal. 

 

Kombinerad ERASOR och Övergreppsspecifik färdighetsträning

 

  • 1 dags grundutbildning om skadande sexuella beteenden hos barn och ungdomar. Därutöver en kort genomgång om offer för sexuella övergrepp. Dagen är en förutsättning för fortsatta utbildningar i Risk och Övergreppsspecifika färdigheter, Sköldisfärdigheter och Riskbedömning. Även lämplig för personal som behöver grundkunskaper på området såsom socialsekreterare, skolpersonal osv.

 

  • Spår Behandling: 4 dagars genomgång av Handböcker i Övergreppsspecifika färdigheter, Sköldisfärdigheter och Nallefärdigheter. För personal som ska arbeta med behandling.

 

  • Spår Riskbedömning: 2 dagars genomgång av ERASOR och risk-checklista för barn. För utredande personal som ska göra riskbedömningar.

 

Agenda

 

Grundutbildning

 

Dag 1  

  • Generell kunskap om barn och ungdomars sexuella utveckling, barn och ungdomar som har skadande sexuella beteenden samt barn och ungdomar som varit utsatta för sexuella övergrepp. Nödvändig förkunskap för att kunna göra riskbedömningar, bygga upp skydd och behandling. Dvs en grundutbildning om sexuella övergrepp och övergreppsspecifika insatser.

 

Behandlingsspår

 

Dag 2

  • Genomgång av behandlingskomponenterna i Ösft (Övergreppsspecifik färdighetsträning) Behandlingsmetoden vilar på en grund i Kognitiv beteendeterapi KBT och Dialektisk beteendeterapi DBT. Komponenterna kopplas till högriskfaktorer i ERASOR. Målgruppen för behandlingsinsatsen är ungdomar som har skattats i måttlig till låg risk för återfall i sexuellt skadande beteenden. Därutöver för ungdomar som är i eftervård efter en placering.

Ungdomar som har skattats i hög risk för återfall, har ett offer i hemmet eller har skattats i måttlig risk men saknar ett stödjande nätverk ska inledningsvis placeras på specialiserad institution eller behandlingshem.

 Dag 3

  • Fortsättning på gårdagens tema

Dag 4

  • Fortsättning på gårdagens tema

  • Genomgång av behandlingskomponenterna i Sköldisfärdigheter. Programmet bygger på Kognitiv Beteendeterapi KBT, Dialektisk beteendeterapi DBT och har en psykoedukativ och stödjande framtoning för att hjälpa barnen och deras omsorgspersoner och familjer på bästa sätt.

Dag 5

  • Fortsättning på gårdagens tema

  • Genomgång av symtom och förhållningssätt avseende unga som har utsatts för sexuella övergrepp.

  • Genomgång av samtalsstödet Nallefärdigheter.

  • Avslutning

Riskspår

 

Dag 2 

  • Fördjupning i riskfaktorerna för ungdomar samt träning i att skatta risk för återfall.

 

Dag 3

  • Fortsättning på gårdagens tema samt fördjupning och träning i riskfaktorerna avseende barn.

Övrigt

 

I utbildningen kommer man att gå igenom programmen nedan som i vissa delar färdighetstränas. Deltagarna erhåller handböcker och övrigt material för att kunna arbeta med metoderna.

Handboken i Övergreppspecifik färdighetsträning Ösft är uppdelad i två delar, en ungdomsdel och en del för omsorgspersoner. Den har sitt ursprung i ett material från Holland och har sedan år 2000 utvecklats genom erfarenheter från flera års kliniskt arbete och aktuell forskning. Till formen har SKÖLDIS, ett program för barn med sexuella beteendeproblem, varit inspirerande. Behandlingen har sin grund i kognitiv beteendeterapi, KBT och dialektisk beteendeterapi, DBT. Strategier ur dessa metoder används och lärs ut genom hela behandlingsprocessen. Behandlingen bygger på att hantera identifierade högriskfaktorer och bygger på principerna enligt Risk, behovs och mottaglighetsprincipen; 

  • Risk – man ska utgå från bedömningar av återfallsrisk vid planering av behandlingsinsatsers omfattning och intensitet. Använd Orosbarometern som bygger på riskfaktorerna i ERASOR. 

  • Behovsprincipen – man ska fokusera på dynamiska riskfaktorer som tex färdighetsbrister 

  • Mottaglighetsprincipen – insatser som är mest effektiva för att förändra beteende ska erbjudas den unge och ska anpassas utifrån individens behov, sårbarheter och förutsättningar. Viktigt vid låg ålder samt vid neuropsykiatriska sårbarheter. 

Ungdomars färdigheter omfattar 18 sessioner. Vissa tillsammans med omsorgspersonerna. De 3 första sessionerna genomförs i nämnd ordning. Den sista och avslutande sessionen är den sista. Sessionerna däremellan kan genomföras som behandlaren/na önskar. Vissa teman varar under flera sessioner. Det är för att markera deras vikt och omfattning. Se till att de gemensamma sessionerna hamnar rätt. Sessionerna har olika teman och övningar. Varje session ska summeras och den unge ska i slutet av sessionen kunna redogöra för innehållet och vad hen har lärt sig. Om någon session omfattar ett innehåll som inte är adekvat i förhållande till den unges högriskfaktorer i ERASOR, kan denna hoppas över eller gås igenom kort. Om någon session till innehållet är särskilt viktig för den unge kan denna session repeteras vid flera tillfällen. Det kan innebära att antalet sessioner blir färre eller fler. När behandlingen är slutförd ska den unges dynamiska riskfaktorer hanterats så att den unges risk för återfall minskats till en tillfredsställande nivå. För att avgöra detta ska en ny ERASOR-bedömning genomföras. Omsorgspersonernas färdighetsträning omfattar 10 sessioner. Vissa tillsammans med den unge. Sessionerna har olika teman och övningar, alla med grund i den unges högriskfaktorer. Målet är att öka omsorgspersonernass färdigheter i bemötandet av den unge så att dennes återfallsrisk minskar. Vid övergrepp inom familjen tillkommer 2 sessioner med fokus på återförening och framtiden.

 

Sköldisfärdigheter är en behandling för barn under 12 år som uppvisar sexuella beteendeproblem. Målet är att minimera eller eliminera dessa. Programmet bygger på KBT, Kognitiv Beteende Terapi och har en psykoedukativ och stödjande framtoning för att hjälpa barnen och deras omsorgspersoner på bästa sätt. Programmet omfattar 8 sessioner för barnet och 8 sessioner för omsorgspersonerna. Vid vissa sessioner är omsorgspersonerna och barnet tillsammans. Behandlarna har en lärarroll och leder gruppen. Programmet måste anpassas till sitt sammanhang dvs. omsorgspersonernas och barnets förutsättningar. 

 

I barnprogrammet övar man känsloregleringsfärdigheter och barnen lär sig om kroppsregler och får strategier hur de ska stoppa sig när lusten uppstår. Omsorgspersonerna lär sig samma kroppsregler samt hur de ska bemöta sexuella beteenden i hemmet och hur de ska vidmakthålla färdigheterna genom att lära sig hur de ska prata med sina barn om kroppsregler och relationer. Omsorgspersonerna får även möjlighet att diskutera föräldrastrategier. 

 

Nallefärdigheter ett samtalsstöd för behandlare som möter barn och unga som har varit utsatta för sexuella övergrepp samt deras omsorgspersoner. Målet är att de unga och omsorgspersonerna ska få möjligheter att tala om sina upplevelser och få verktyg för att hantera obehagliga känslor. Omsorgspersonerna får vägledning för att kunna utgöra ett stöd för sitt barn. Under samtalen kan ytterligare behov identifieras. De behov som inte har med övergreppen att göra hänvisas till andra insatser än de som beskrivs i detta material.

 

Samtalsstödet bygger på KBT kognitiv beteendeterapi och DBT dialektisk beteendeterapi. Det är psykoedukativt och har en stödjande framtoning. Det omfattar 4 samtal, 2 individuella för den som har utsatts för övergrepp och 2 för omsorgspersonerna. 2 samtal är gemensamma för barnet och omsorgspersonerna. Samtalen ska ses som ett stöd och ska anpassas efter familjens och den unges behov. Det kan innebära färre eller fler samtal. Materialet avser inte barn och unga som uppvisar trauma. Dessa unga ska få behandling på Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik BUP.

 

ERASOR (Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism) är en checklista för bedömning av återfallsrisk i sexuella övergrepp för ungdomar mellan 12 och 18 år och är framtagen av Worling och Curwen på Sexual Abuse – Family and Education Treatment Program (SAFE-T) i Ontario Canada. (Svensk översättning; Långström/Blomkvist 2004.) ERASOR består av 25 olika variabler/riskfaktorer inom områdena sexuellt intresse, sexuella övergrepp, psykosocialt fungerande, familj och behandling. Alla variablerna har via forskning och klinisk erfarenhet visat sig ha betydelse för risken att återfalla i sexuella övergrepp. De riskfaktorer som är aktuella finns återgivna sist under varje rubrik.

 

Risk-checklista för barn är en strukturerad riskbedömning avsedd för barn 0–11 år. Barnets ålder är viktig utifrån hur mycket den egna begynnande sexualiteten har drivit barnet att begå sexuellt oacceptabla handlingar. Ju yngre barnet är, har miljöfaktorer och andra känslor än sexuella, än större betydelse. Den begynnande sexuella lusten påverkar i synnerhet äldre barn. Då det förhållandevis finns lite forskning på området är riskfaktorerna företrädesvis hämtade från klinisk erfarenhet. Bedömningen består av 40 riskfaktorer uppdelade i sex kategorier: ” Barnets sexuella intresse, beteende och attityder”, ” Barnets psykosociala fungerande”, ” Barnets uppväxthistoria och upplevelser av egen utsatthet”, ” Barnets Familjemiljö”, ” Barnets och familjens inställning till skydd och fortsatta insatser” och” Behandling”. Därutöver specificeras ”Fallspecifika faktorer”. 

 

 

Färdighetsträning 24/7

 

Utbildning i metoder för personal som arbetar i vardagen men barn och ungdomar som har utmanande beteenden.

 

 

 

Inledning

 

Att arbeta med barn och ungdomar en stor del av dagen är utmanande på flera sätt. Som personal på exempelvis HVB-hem måste man vara uppmärksam på både de unga och sig själv avseende känslor och beteenden. Det finns sällan tid för återhämtning, eftertanke och planering. För att hantera de unga måste man som personal ha kompetens i känsloregleringsfärdigheter och relationsfärdigheter. Det är något som kräver en teoretisk grund men framför allt träning. 

 

Utbildningens fokus är att som personal färdighetsträna egna färdigheter och på så sätt hantera utmanande situationer i arbetet. I utbildningen får man även ta del av metoder direkt riktade mot de unga.

 

Utbildningen vänder sig till personal som arbetar 24/7.  Målgruppen för metoderna är barn och ungdomar med utmanande beteenden. Utbildningen varvar teori och färdighetsträning och pågår under tre dagar eller efter behov. 

 

Färdighetsträning 24/7

 

Arbetet bygger bland annat på metoden:

 

DBT, dialektisk beteendeterapi, kan beskrivas som ett högorganiserat ”hjälpmedel” för unga i kaos. Omgivningen blir starkt påverkade och känner sig ofta hjälplösa i försöken att hjälpa dessa unga. Metoden är unik på det sättet att den värnar om personalens eller omgivningens motivation och ”överlevnad” lika mycket som den unges. Behandlingens teoretiska kärna är inlärningsteori och kognitiv teori och metoden är en kognitiv beteendeterapi som anpassats för ungdomar med utmanade beteenden. 

 

DBT lär den oss att identifiera, stå ut med och hantera känslosvängningar och impulser för att kunna minimera oacceptabla beteende. Man tränar medveten närvaro och acceptans. Österländsk filosofi möter västerländsk terapi i denna behandlingsmodell. Färdighetsträningen är i första hand psykopedagogisk och inte psykoterapeutisk – man diskuterar, övar och rollspelar. DBT kan bedrivas i vardagen, i individualterapi, i gruppterapi och anhörigutbildning.

Man övar:

  • medveten närvaro – att styra sitt inre, att vara uppmärksam på sitt inre

  • att reglera känslor

  • att skapa och bevara goda relationer

  • att stå ut i kris

  • att bekräfta sig själv och andra – om validering

 

Unga med funktionshinder har svårt att lära sig saker utan särskild undervisning. De behöver ofta träna på att utföra det de har lärt sig i olika miljöer eftersom de inte självklart överför det de lärt sig från en situation eller miljö till en annan utan övning eller uppmaning, de har så kallade generaliseringssvårigheter. 

 

Kontakta Föreståndaren Öppenvården, Annika Wassberg för mer information.

annika@balansgruppen.se

Telefon 0706-851900