Introduktion
När barn och ungdomar begår sexuella övergrepp väcker det starka känslor hos alla som berörs. Även för professionella kan det kännas komplicerat att möta och hantera en sådan händelse. Trots att vi idag vet att minst hälften av alla sexuella övergrepp begås av barn och ungdomar kan det vara svårt att finna relevant kunskap och vägledning. Det är omkring trettio år sedan arbetet med denna målgrupp inleddes i Sverige men fortfarande är många professionella som i sin verksamhet möter ett barn eller en ungdom som uppvisar sexuella beteendeproblem vilsna och efterfrågar klargörande och vägledande kunskapsdokument. Det finns en brist på samarbete inom och mellan berörda verksamheter och ingen tydlig ansvarsfördelning för vem som ska göra vad och gränssnittsfrågorna får ibland företräde framför den praktiska hanteringen av situationen. Alltför många gånger slutar det med att ingen gör någonting. Även om den unge trots utebliven behandling kan upphöra med sitt beteende efter att ha blivit avslöjad, innebär de uteblivna insatserna att den unge tvingas bära en komplex erfarenhet som ingen vuxen har hjälpt dem att bearbeta. Att ha begått sexuella övergrepp som ung är inget man glömmer utan kan påverka hur man mår resten av livet.
Forskningsbaserad kunskap och klinisk erfarenhet ska ligga till grund för bedömning och behandling av en ung person som uppmärksammats för sexuella beteendeproblem. Välvillig men godtycklig planering av åtgärder blir ineffektiv och i värsta fall skadlig. Att veta vad man gör och bör göra sparar tid för de unga, omsorgspersonerna och professionella och ökar möjligheten att insatserna hanterar återfallsrisken. Denna utbildning syftar till att professionella ska få vägledning i arbetet så unga upphör med sexuellt oacceptabla beteenden och får möjligheten att leva ett hälsosamt sexuellt liv.
Cecilia Kjellgren är socionom och docent i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hon har sedan början av 90-talet arbetat med frågor avseenden barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Hon har drivit flera projekt för att utveckla området. Hon har på Socialstyrelsens uppdrag skrivit flera rapporter och har haft vetenskapliga uppdrag med relevans för uppdraget.
Sexualitet
Barns sexualitet upplevs ofta som utmanande av vuxna, troligen som en följd av att sexualiteten generellt är omgärdad av tabun och moraliska värderingar och att vi vuxna har ett behov av att se barn som “rena” och oskyldiga. Om vi ser och tolkar dessa beteenden hos barn i ljuset av vuxen sexualitet krockar det och skapar obehag. Hur starkt vi reagerar på sexuella beteenden hos barn varierar utifrån vår ålder och uppfostran, våra föreställningar, våra värderingar och grundinställningar. Vidare hur vi påverkas av religion, kultur och tradition som ser olika ut i olika länder. Också mellan länder med relativt lika värderingssystem kan det skilja sig åt på betydande sätt.
Avseende ungdomars sexualitet har vuxna olika föreställningar om vad som är normalt eller avvikande, typiskt eller otypiskt. Även om vuxna generellt accepterar att ungdomar har en sexualitet så har många svårt att förstå och att fullt ut acceptera att ungdomar agerar utifrån sin sexualitet och på vilket sätt de gör det.
Att som professionell arbeta med barn och ungdomar som uppvisar sexuella beteendeproblem kan vara en utmaning. Många utbildningar som professionella genomgår omfattar inte området sexualitet och sexuell lust, och hur sexualitet och sexuell lust kan yttra sig och förklaras och hur det hänger ihop med genetik, biologi, erfarenhet, miljö eller annat berörs inte. Även om vi i dag lever i ett ”sexualiserat” samhälle där människor näst intill dagligen exponeras för andras sexuella lust och utspel, bland annat i media och på digitala plattformar, talar enskilda sällan med andra om sin egen lust och hur den tar sig uttryck. Inte heller om sina sexuella tankar och fantasier. Sexuell lust är ofta förknippad med skamkänslor, särskilt om den uppkommer i situationer som man tänker att de flesta inte anser vara anständiga. Samtidigt vet vi att många har sexuella fantasier som om de levdes ut i verkligheten skulle vara oacceptabla. Var och en har därav sina teorier om vad som får en ung person att träda över sexuella gränser. Orsaker söks i den teoribildning som är bekant, ofta en sociologisk och/eller psykologisk sådan. Våra tankar om sexualiteten kommer att påverka arbetet med unga som har sexuella beteendeproblem. Det är av den anledningen viktigt att ha kunskap om vår sexualitet.
Den sexuella utvecklingen påbörjas redan innan vi föds och sannolikt formas vår sexuella lust och preferens, alltså vad vi blir sexuellt upphetsade av, med vem vi vill ha sex och vilken typ av sex vi föredrar, tidigt i livet. Den sexuella tändningen är sannolikt svår att påverka vilket får till följd att man i en behandling inte har något fokus på att försöka förändra någons sexuella preferens. Vad som påverkar lusten och gör att sexlusten väcks är individuellt. Spontan sexlust kan uppkomma utan särskilda stimuli eller påverkan. Det kan innebära att en person kan känna sig sexuellt upphetsad och sugen på sex utan specifik anledning. Andra behöver kroppslig beröring, sexuella tankar, fantasier eller annat som förknippas med sex för att känna lust. De flesta ungdomar som begår sexuella övergrepp gör så för att de vill ha sex oavsett vem man utsätter. Att en ungdom utsätter ett barn för övergrepp behöver således inte innebära att ungdomen har en sexuell avvikelse.
Sexualiteten:
- Fortplantning: Möjligheten till reproduktion och fortplantning.
- Sexuellt intresse: Att känna sexuell attraktion till någon/något
- Individuell och mångfacetterad: Kan exempelvis uttryckas genom tankar, fantasier, känslor och handlingar. Den är personlig och kan upplevas och uttryckas på många olika sätt.
- Livslång process: Kan förändras över tid, påverkad av biologi, erfarenheter, relationer och hälsotillstånd.
- Påverkan från omgivningen: Våra attityder och föreställningar formas av en kombination av psykologiska, sociala, kulturella och historiska faktorer.
- Avtryck: I bästa fall kan sexualitet vara en källa till glädje, energi och frihet, men den kan också vara kopplad till oro, rädsla eller svårigheter
Sexualitet som arbetsområde
Professionella behöver kunskap och kompetens inom området barn och ungdomar som uppvisar sexuella beteendeproblem, som på många sätt skiljer sig från arbetet vid andra beteendeproblem. Man behöver en specifik utbildning så att inte brist på kunskap hindrar ett framgångsrikt arbete med fokus på att den unge ska minska sin risk för återfall. Kompetens avser inte bara faktiska kunskaper i ämnet utan egen förmåga att kunna reglera sig känslomässigt. Ofta blandas de egna känslorna av obehag med den unges känslor, eller starka känslor av obehag inför den unge som kunnat göra så avskyvärda handlingar. En känsla som ofta påverkar arbetet men som inte alltid identifieras och benämns är äckel. Det finns en större vana vid att hantera känslor av exempelvis sorg och rädsla men de känslor av äckel och avsky som väcks vid detaljerade berättelser om övergrepp eller av en ungdom som inte kan hantera sin sperma eller avföring kan vara så svåra att hantera att det kan vara svårt att stå ut med den unge. Egna värderingar, moral och annat kan vara ett hinder i mötet. Det är viktigt med självinsikt och goda färdigheter.
Sexualitet som arbetsområde kan
- väcka obehagskänslor som förvirring, lust, skam, skuld, äckel och avsky
- leda till undvikande, minimerande eller motsatsen
Ofta leder frågor om ungas sexuellt oacceptabla beteenden till att professionella fastnar i omfattande och tidskrävande funderingar och diskussioner i stället för att använda tiden till att hjälpa dessa unga och deras omsorgspersoner med sina bekymmer.
Möjliga hinder
- Rädsla för att göra fel
- Kunskapsbrist
- Påverkan av obehagskänslor
- Föreställningen av hur någon som utsätter bör vara
- Övertro på att vår ”magkänsla” ska kunna vägleda oss
Sexuell avvikelse
Att tända på barn eller våld räknas som ett sexuellt avvikande intresse. Det är ett otillräckligt utforskat område och det finns begränsad kunskap. Man tänker sig att sexuella avvikelser utvecklas tidigt eftersom de ofta uppmärksammas i samband med puberteten. Vuxna personer som tänder på och begår sexuella övergrepp mot barn eller sexuellt tänder på att plåga sitt offer har oftast uppmärksammat sin avvikelse tidigt i livet, redan under ungdomsåren. Inte osannolikt finns många personer som har ett sexuellt avvikande intresse men skulle aldrig välja att utsätta någon för sina fantasier. Det är beteendet som skadar, inte tankarna.
Att bli sexuellt upphetsad av att se ett naket barn behöver inte betyda att det är barnet i sig som är föremål för den sexuella tändningen utan helt enkelt att ett naket barn, liksom nakna vuxna, triggar tankar om vad nakna människor kan göra med varandra.
Pornografi
Att använda pornografi för att stimuleras sexuellt är vanligt både bland unga och vuxna. Även barn har tillgång till pornografi genom digitala plattformar. Beroende på hur långt barnet kommit i sin sexuella utveckling förstår de sexuella handlingar. Det som för någon som har puberterat blir en sexuell stimulans blir för ett barn förvirrande och obehagligt även om det kan väcka ett litet behag och nyfikenhet.
Inledning Basutbildning